Nurdz
Lite sådär after the fact men jag hittade precis John H Watsons blog. Älskar nördigheten i att produktionsteamet faktiskt orkade göra en blogg. Med fejkade kommentarer och statistiken permanent fast på 1895.
The personal blog of Dr. John H Watson
Föresten, är det bara som jag har inbillat mig eller står H:et för Hamish? Även, death frisbee anyone?
Första hjälpen
”but I’ve been told that I’ve been born to endure this kind of weather…” Drar täcket över huvudet, kryper längre ner i sängen och väntar. Antingen på våren eller ett himelskt ingripande men någonting måste ge mig extra kraft och styrka snart.
Hej lilla försummade blogg
Jag har ända sen min uppsats tydligen varit lite för trött i huvudet för att orka prata om vettiga saker, eller ens mina vanliga ovettiga saker.
Jag har just nu femtioelva påbörjade utkast om diverse saker tex tvångsterilisering av transpersoner, feminism och fantasy, Game of Thrones (som Sanna till sist, med hjälp av femhundra färgglada gifar, tumblr, och mer entusiasm än en TV-predikant, frälste mig på), vikt och matnojja, The Avengers serier, recensioner av nya Sherlock,och att Hellboy blivit helt jäkla oläsbar sen Mike Mignola slutade teckna och inget av det verkar i vart fall bli färdigskrivet. Jag har typ drabbats av det beryktade tillståndet av arbetslöshet där en har för lite att göra får att få något gjort alls. Jag kan inte tala för Sanna och Helena men sist jag såg dem verkade bägge två ha lite för mycket att göra för att orka engagera sig i bloggandet (alltså helt omvänt problem från mig). Vi är helt enkelt lite på halvfart. Jag och Sanna har startat en kolletivetunderlivet.tumblr (för alla de där Game of Thrones-gifarna) eftersom poster av bilder verkar vara ungefär så mycket vi kan hantera för tillfället men den är inte helt ordnad än, vi får se hur det går med den.
I alla fall, här är en liten (sen) årsummering av West Dean och Brighton och Stockholm för att döva mitt samvete.
Januari, Aberystwyth
Februari, National Library of Wales
Mars, West Dean
April, Porto
April, Porto
Aprill, Stockholm
Aprill, Stockholm
Maj, West Dean
Maj, West Dean
Maj, National Archive
Juni, West Dean
Juni, West Dean
Midsommar, West Dean
Espion de francais de mariage, Kristianstad, Juli (bild från Hajbloggen)
Juli, Kristianstad
Juli, West Dean
Augusti, West Dean
Augusti, West Dean
September, West Dean
September, Brighton
Oktober, Devil's Dyke, Brighton
December, Brighton
December, Stockholm
December, Stockholm
Vad jag vill minnas av novemer var den lite av en pittmånad och inte speciellt värd att fotograferas…. Länk till bilden jag skamligt stal från Hajbloggen finns här.
Olly Mur, Catchy… typ lite som pesten
Detta! Alltså jag vet inte, detta är som Jason Mraz,Justin Bieber och Tom Hardys käft har förenats och skapat ett oheligt jättepepp pophellspawn med en sax inlånad från neoswingrörelsen och beatet från Plan Bs She Said.
Ja, det är möjligt att jag klockan sju en fredagkväll tog ett par observerade danssteg till det här mellan tepåsarna och torrsopporna på snabbköpet på London Road när jag hörde den i högtalarna och jag tänker inte skämmas. Det hade varit en väldigt lång och prövande dag.
(Och om det är någon som undrar så beror ordkombinationen ”oheligt jättepepp pophellspawn” på att Sanna klagar på att jag särskriver så förskräckligt numer. Lovar bot och bättring.)
En fin (men sen) början på det nya året
Såg den här artikeln länkad på fb, och den är hur fin som helst!
Dear Customer Who Stuck Up For His Little BrotherYou thought I didn’t really notice. But I did. I wanted to high-five you.Yesterday I had a pair of brothers in my store. One was maybe between 15 and 17. He was a wrestler at the local high school. Kind of tall, stocky and handsome. He had a younger brother, who was maybe about 10 to 12 years old. The only way to describe him was scrawny, neat, and very clean for a boy his age. They were talking about finding a game for the younger one, and he was absolutely insisting it be one with a female character. I don’t know how many of y’all play games, but that isn’t exactly easy. Eventually, I helped the brothers pick a game called ”Mirror’s Edge.” The youngest was pretty excited about the game, and then he specifically asked me, ”Do you have any girl color controllers?” I directed him to the only colored controllers we have, which include pink and purple ones. He grabbed the purple one, and informed me purple was his FAVORITE.The boys had been taking awhile, so their father eventually came in. He saw the game, and the controller, and started in on the youngest about how he needs to pick something different. Something more manly. Something with guns and fighting, and certainly not a purple controller. He tried to convince him to get the new Zombie game ”Dead Island” and the little boy just stood there repeating, ”Dad, this is what I want, OK?” Eventually it turned into a full-blown argument complete with Dad threatening to whoop his son if he didn’t choose different items.That’s when big brother stepped in. He said to his dad, ”It’s my money, it’s my gift to him. If it’s what he wants, I’m getting it for him, and if you’re going to hit anyone for it, it’s going to be me.” Dad just gave his oldest son a strong stern stare-down, and then left the store. Little brother was crying quietly. I walked over and ruffled his hair (yes, this happened all in front of me). I said, ”I’m a girl, and I like the color blue, and I like shooting games. There’s nothing wrong with what you like. Even if it’s different than what people think you should.” I smiled, he smiled back (my heart melted!). Big brother then leaned down, kissed little brother on the head, and said, ”Don’t worry, dude.”They checked out and left, and all I can think is how awesome big brother is, how sweet little brother is, and how Dad ought to be ashamed for trying to make his son any other way.
Stilåret 2012
Mycket britter igen, alltså. Samt en sofistikerad metrosexuell mellaneurope. Och till och med en och annan kvinna (OMG).
Kollar man hur det gick med gångna årets stilsatsning var det väl ett blandat resultat men slutade i alla fall året med ett par vita tygskor och en fluga i baggaget. Flugan kom i formen av en emergency bow tie, var världens bästa present och följer nu med mig vart jag än går (som en scout, alltid redo).
Sherlock och hans rock blev tydligen ett stilfenomen, känns bra att veta att man var på den båten tidigt.
Men ja, vidare till det här årets britter.
Downton Abbey. Alltså jag var där när hela Downton Abbey hände IRL så to speak, alltså när första säsongen började sändas på BBC och jag måste säga att jag missade alltihop totalt. Det var först när jag kom hem och tittade på repriser på SVT som jag började fatta. Snygga britter gallores! Britt-snyggon i snygga 20-tals kläder dessutom. Att britter och 20-tals kläder är en vinnande stilkombo visste vi ju redan från den odödliga serien Brideshead Revisited, som för ett tag var för nallebjörnen var vad Paris Hilton var för chihuahuan.
"like having a crisp up his bum trying very hard not to break it..."
Men för att återgå till Downton, Jag tittar med min mamma, vi har bägge missat halva första säsongen och fattar typ ingenting av vem som är förlovad med vad, och kollar bara för den extrema snygghetens skull (försök dock att se det här klippet utan att höra Eddie Izzard säga ”I…I had better go. Yes, I think you better had” som ett inre soundtrack,I dares you).
Alla har galet snygga kläder i alla fall och nu vill jag bara ha svarta kimono-inspirerade kappor och knäppkängor. Och hattar, serien är veritabel hattporr.
Men snyggast i skogen år 2011 var helt klart X-Men: First Class (om en då ignorerar penishjälmen och kevlarkostymerna och sexismen, som visserligen var a la mode på 6o-talet men måste betraktas som något passe i dag). Jag menar västar, sammetskostymer, halv-vantar och kavajer med armbågslappar! Så snyggt att man dör. Dessutom stickade plagg under kostymer, ja tack.
these are not the elbowpatches you are looking for....
Vill en veta mer om kläderna i X-men kan en gå och kika på det här inlägget, bloggen Clothes on Film är smått beroendeframkallande. Och informativ! Jag lär mig mer om fashion än jag någonsin kunnat.
Erik Lensherr; gay or European?
Jag tror vi kan slutleda oss till att det är mitt mål att klä mig som en liten farbror även under 2012. Farbrorstilen är helt enkelt timeless. En farbror i cloche hatt i år i alla fall. Har någon annan tips på episka och stiliga farbröder att emulera?
Jag lärde mig idag av Leo Tolstoy att vodka, liksom pengar, gör människan exentrisk (samt att Nationamuseum inte kan hålla koll på sina anglicismer), vi får se hur det går i avsevärd brist på bägge.
Nyhahaha
Hittade den här via Glorybox, ett sorts one test covers all, för vem en är i fandom, på Fandom Net, spring hit för att ta testet. Jag måste säga att jag är lite förvånad. House Lannister? Gryffindor?? Alv??? Det känns ju inte helt jag precis. Givet att jag med min svajiga moraliska kompass inte skulle bli Stark direkt men jag trodde aldrig att jag skulle bli Gryffindor framför Ravenclaw och alv snarare än hob.
Nåja, jag blev ju The Doctor i alla fall, det är svårt att inte vara nöjd efter något sånt.
Whoo!
!
Ni har säkert hört den här låten. Den var tydligen med i Donnny Darko, är deppig och lite mesig, men ganska fin.
Jag tänkte att den här versionen var originalet. Döm av min förvåning när jag upptäckte att originalet spelades in på 80-talet av en synhtgrupp vid namn Tears for Fears.
Och plötsligt blev den här låten så mycket bättre. Så mycket bättre.
Julefrid
God Jul mina spädgrisar och päronskrottar
Inget säger julstämning som serier av Kate Beaton och indiepop versioner av carols.
To Be the Best (Hark, a vagrant: 161)
Samt Sufjan Stevens version av densamma
Peppen!
Jag peppar inför den fullkomliga orgie av Sherlockiana som de kommande månanderna kommer att innebära. Dels A Game of Shadows med Jude Law och Robert Downey Jr och sen andra säsongen av fantastiska, underbara, BBC producerade Sherlock med Benedict Cumberbatch och Martin Freeman.
Bakade med Comic Bakery (och med det menar jag att Carlo bakade och jag åt smet) och blev tipsad om att det nu finns previews uppe av Sherlock, vilket jag googlade fortare än en kan säga ”Benedict Cumberbatch i bara ett lakan” (jag är lite förutsägbar på det sättet). Jag hittade nu inte dom bilderna men hittade det här:
Trailer för The Hound of Baskerville med Russel Tovey (George, Being Human, squee!) som Henry Baskerville!
Samt en recension av trailern för A Game of Shadows utifrån klädval, bloggen Clothes on Film, vilket var underhållande. Överlag en bra blogg (vem har inte närt en hemlig önskan att läsa en analys av Roger Moores James Bond baserad på hans rutiga tweedkavaj?) Samt en recension av A Game of Shadows med taglinen ”Testosterone and a Powder Keg of Glitter” och really, i conjecture med Sherlock Holmes, hur kan det inte vara fantstiskt?
No, where the camp leaves off being grotesque and becomes a study in loneliness, moments of actual poignancy are achieved in what is otherwise a powder keg full of glitter. Downey’s Holmes lives life on the razor edge of sanity and addiction and is nearly killed four or five times a day. When he asks Watson just before the stag party whether Watson’s absence means he’ll die alone, it’s no light question. He delivers Watson to his wedding hung over and bloody, but delivers him nevertheless, and watching him witness the marriage ceremony is ten times more excruciating than watching him dangle from a metal hook like a steer carcass.
Lyndsay Faye som skriver om Sherlock Holmes på criminalelement.com, se även de väldigt bra artiklarna om problemet med orientalism i The Blind Banker, avsnittet de flesta verkar vara överens om var en dead loss. Jag visste inte om det innan men hon har tydligen skrivit flera väl emotagna Sherlock-pasticher. Filmen verkar helt klart värd att se även om den verkar vara fullare av skäggiga farbröder än en bastuklubb i Brighton. Kvinnor har ju inte precis haft en framträdande roll i Sherlock Holmes, sådär i allmänhet.
Så ja, peppa på den ni, nu innan jul, en Conan-Doyle jul måste ju vara bättre än Norén?
Also, also, also actual real The Hobbit trailer! Dör fangirl döden av förtjusning och kommer titta på den femton gånger i sträck nu. Med både Freeman och Cumberbatch, fast ja, Smaug dyker väl inte upp föräns i andra filmen då.
Jag trodde helt ärligt att det var den gamla vanliga fejkade som har funnits på youtube hur länge som helst och pep som ett marsvin i förtjusning när Martin Freeman i helt adorabla lösöron dök upp. Dessutom, Mitchell också från Being Human är Kili!
Näej, ska’re vara såhär???
Skräphögen och Like a Bad Girl Should har skrivit om p-piller för män och varför inte antifeministerna kämpar för det, om det nu är orättvist och jobbigt att som man tvingas lita på att ens partner tar sitt p-piller.
Björn pojksnippan i kommentarerna till Skräphögen säger:
”Jo just de faktum att man eventuellt i framtiden kan göra ett preventivmedel för män som är 100% hormonfritt.”
Så jävla orättvist!!!!! Back in the days när det var aktuellt för mig med preventivmedel kunde jag inte ens titta åt varken p-piller eller mini-piller för jag blev helt jävla vansinnig av dem. P-stav var inte att tänkta på. Och nu, nu kan män bara få börja direkt på hormonfria piller utan att behöva och sitta hos en läkare och grina för du ångest jämt, har bröst som är dubbla storleken och bara gör ont hela tiden, och är så deppad att du knappt kan ta dig ur sängen men bara har vart det i en och en halv månad och det är alltså ingen poäng att byta piller för det är för tidigt att säga om det kommer ge biverkningar eller inte. Inte behöva sitta där och ba’ jo, jag provade det men jag bara blödde hela tiden och så mådde jag så dåligt att jag var tvungen att sluta och läkaren spänner ögonen i en och säger: Man måste ju faktiskt försöka under en längre tid, ett ett jag är inte arg, jag är besviken-tonfall i rösten och den ofärdiga meningen Och inte ge upp för minsta lilla hängandes i luften. Alltså! Det kan glada och bekymmerslösa helt starta från ett hormonfritt plan. Jag dör!
På ett mer sansat plan ja, det är långt mellan forskningsrapporter och färdiga läkemedel, och jag tror ärligt att ett manligt preventivmedel är bra för alla all around, speciellt ett som är hormonfritt för det är bra för fiskarna i Östersjön.Men rent spontant känner jag, näej vad sjutton. Ni ska fanimej lida som jag har lidit, annars får det vara. Så det så!
Björn pokjsnippans kommentar i sin helhet (eller typ nästan):
”Det finns faktiskt väldigt intressant forskning sedan ett par år tillbaka på spermier. Längst ner finns två länkar till artiklar publicerade på ämnet i år. Detta är ju tyvärr inget som når allmänheten så jag har full förståelse om det inte dyker upp i de artiklar du läst i ämnet. Det är dock väldigt tråkigt om det inte gör det för då skulle dessa forskare få mer vatten på sin kvarn, och mer pengar…
Nu kan ni inte komma åt dessa vetenskapliga artiklar utan att betala och jag har inte rättighet att dela med mig av dem. Men ni kan läsa abstract där det ändå förklaras på ett relativt normalt sätt vad som forskats på.
Man har lyckats hitta genenen CatSper som kontrollerar Ca-kanaler i svansen på spermier som på verkar dess mobilitet. Genom att föra in plasmid DNA kan man ”tysta” genen och ”störa” dessa kanaler. Detta gör att spermierna blir av med sin hyperaktivitet. Detta miskar fertiliteten hos spermierna avsevärt, (in vitro).
På ren svenska:
-de blir jävligt dåliga simmare.
Vad är det då som är så intressant med just denna infallsvinkel till manligt preventivmedel;
Jo just de faktum att man eventuellt i framtiden kan göra ett preventivmedel för män som är 100% hormonfritt. ”
Men kanske ändå….
Jag vet att Clash of the Titans är en skitfilm men varför har jag inte sett den enda filmen out there med vettiga special effekter av en flygande häst? Jag menar flygande frisiska hästar är ju högts på min lista av saker jag vill se mer av i film.
Gå och titta på Pegasus, hur fin som helst.
Nu ska jag ta på mig guldhovarna och klappra upp till West Dean för sista gången, plantera växter i små glasburkar och printa mitt MA för sista gången.
Ciao mina smågrisar
Någon som du?
Jag vill ha all min självömkan i svart och med killer heels.
(Och ett bra exempel på att Glee blir så mycket roligare så fort någon annan än Rachel och Finn sjunger)
Fredagscute
Alltså jag döööööööööör. Nu vill jag bara ha en ytte-pytte, liten, liten bulldog. Bara titta på den, den är så liten att det låter som den spinner när den morrar.
Och så heter den Elvis sen. Bulldogs är typ kungarna av allting.
Jag vet att nästan alla typer av bulldogs, med möjligt undantag av amerikansk bulldog, är ett big no-no pga avelsproblem (höfter, övervikt, ögonproblem, hudallergier, andningsbesvär, you name it) men nu drömmer jag ändå om att hitta den sista friska engelska eller franska bulldogen under julgranen som kan komma och bo med mig.
Amen!
Jag är samtidigt pepp och skeptisk till Avengers, jag menar Joss är ju awesome, men Black Widow verkar än så länge mest vara ögongodis, vilket är lite trist. Allt blir dock roligare med skämtteckningar.
Obs: jag har ingen aning om vem som ritat den undre bilden, jag hittade den på fb. Om någon vet vem det är som har gjort den, hojta gärna till så kan jag länka. Bild härifrån!
its funny cause its Troooooooo
Det är mycket vampyrer på tapeten för tillfället.
Jag har nu inte sett Twilight filmerna (Twiglit!), förutom New Moon men har tack vare Sannas engagemang hållit mig resonabelt a jour i alla fall. Även om jag håller med de flesta argumenten om dålig kvinnosyn och att Bella och och Edward verkar ha ett oerhört obehagligt misshandelsartat förhållande vill jag i alla fall ge ett annat perspektiv på Twiglit som jag faktiskt inte tänkt på tidigare. Glory Box skrev för ett tag sen ett inlägg om att horror romance tas emot med mycket mer tonvikt på romance (som betraktas som kvinnligt, lättviktigt och fånigt) snarare än horror (som är mer manligt, seriöst och kreddigt), något som jag finner stämmer mycket i Twilights fall, att ingen verkar ta den på allvar som film. Ideerna bakom (avhållsamhet, misshandel, farliga män etc) debatteras men inte så mycket sägs om själva filmen, för den är ju bara gjord för 14-åriga brudar i alla fall och så längre Arpats ser bra ut kommer ingen bry sig. Mark Kermode har gjort i mitt tycke helt fantastiska recensioner av Twilight för att han tar skiten på allvar, som horror. Bellas monstergraviditet (urk) sätts i relation till body horror, i likhet med Cronenbegrs The Fly, Rosemary’s Baby och andra kultfilmer. Jag kan inte hitta en direktlänk till Breaking Dawn recensionen, den är ca en halvtimme lång, men jag kan rekomendera att ladda ner hela programmet här för ett nytt perspektiv på Twilight av någon som inte avfärdar den (programmet har tex en bra intervjuv med Kenneth Brannagh också).* Vill man läsa om någon som blev helt fly förbannat på Breaking Dawn kan man läsa min systers inlägg Unbreak the Dawn,please.
Jag läser också Sannas True Blood (eller ok, Dead until Dark, men den första av Sookie Stackhouse-böckerna i alla fall). Det är kul på så sätt att jag sitter på Stockhoms tunnelbana med vad som till synes är ett sönderälskat, hundörat ex av vad min mamma kallar ”tantsnusk” med vampyrer (Sanna använde den till sin C-uppsats och strök under och hundörade allt som verkade intressant). Det är också kul för jag kan läsa Sannas arga kommentarer till texten (Farliga män! Farliga är dom. ELGITARRER!!) men i övrigt är det mycket mer av en okul upplevelse än vad jag väntat mig.
Jag hade tänkt mig att det skulle vara mer av ett guilty pleasure liksom, att en skulle sitta där och känne nån skamlig ofeministisk längtan efter en ”riktig” karl som kan beskydda en och öppna ens bildörr och ha fantasamazing sex med samtidigt som han slickar blod ur ens hårbotten men alltså, den är ju så himla präktig och fördömande att det förtar allt kul. Alla som inte har måttfullt, mongamt, heterosex är dåliga människor och har man dålig moral då är man även ful och frånstötande. Det är väl i och för sig vad en kan vänta sig i en vampyrroman där ända sedan Dracula inre förfall och dålig sexualmoral återspeglas i yttre förfall men jag hade ändå hoppats på lite mer.
Att läsa om Sookie är inte heller speciellt kul då hon är sjukt fördömande om alla stackare vars tankar hon läser och prim som en lite skolfröken. Hon är dessutom sjukt självutplånande gemtemot Bill, den farliga, manliga mansvampyren och konformerar väldigt hastigt efter hans ideer om ett idealutseende (det nämns nånstans att hon tycker det är irriterande att ha håret utsläppt men Bill föredrog ju utsläppt så…) och vill aldrig någonsin vara till besvär. Så jämför en med Twilight är ju inte precis True Blood så mycket bättre förutom att den riktar sig till vuxna människor som kan välja att ignorera de kassare elementen.
Tv-serien däremot, tv-serien älskar jag. Den är typ femhundra miljoner gånger roligare, om så bara för att det finns en viss självdistans och vilja att driva med sitt eget koncept. Det måste docks sägas att den bästa biten är och förblir introt.
*Alltså jag vet att jag tjatar till döddagar om Kermode & Mayo och kommer tyvärr fortsätta tills alla har fattat att det här är bra och underhållande radio, capishe?
Jag bara måste dela med mig av det här
Punkbandet The Stranglers låt om Sverige, på svenska. Med textrader som: ”För mycket tid att tänka, för lite att göra”. <3
Meh
Alltså nu vill jag läsa saker för att jag vill och inte måste plugga och skriva uppsats hela dagarna. På mitt nattygsbord ligger Djungelboken (svensk översättning från 1936, tre år innan Kriget, Sanna!), Folklore of Sussex, The New Bookbinder, Heart of Darkness och Titus Groan och jag har inte ens orkat titta ordentligt på dem. Istället måste jag jaga reda på ett emission spectrum för en Phillips Powetone ML 500
Jag är typ lika episkt sur nu som jag var när jag var 18 och Sanna fotade mig i biblioteket, och jag var sjukt episkt sur då.
Villig och Billig
Reklamavbrott på bloggen
Hej familj, vänner och eventuella orelaterade läsare
Jag vill bara säga att nu är det dags igen, december är nästan på oss och vill man ha något ombundet, inbundet, konserverat eller lagt i fin låda är det bara att höra av sig. Jag är bokbindare och konservator med fem års utbildning i baggaget och just nu affilierad med Bookbinders of Lewes, ett litet privatbokbinderi i södra England. Jag har till och med F-skattesedel (det ni!). Just nu håller jag på att starta upp mitt företag och det kan jag lova er kids, såhär villig och billig blir jag aldrig någonsin igen. Just nu har jag noll självförtroende och ingen kundbas, nästa år kommer jag ha erfarenhet, attityd och en fast prislista, slå till innan det är försent och jag har vett att kräva ordentligt betalt.
Dostojevski, Idioten, ombunden pocket med prägling
handstickat franskt kapitälband
Sanna
Josefin
Cornelia
Helena
